En av regeringens första åtgärder för att bromsa de stigande energipriserna och den höga inflationen var att sänka momsen på el. Först från 21 till tio procent och senare till endast fem procent. Vid årsskiftet lättades denna åtgärd något, när momsen höjdes tillbaka till tio procent. Anledningen är dels att marknadspriset på energi sjunkit avsevärt och dels press från EU-kommissionen om att lätta på krisåtgärderna.

Hittills under februari har marknadspriset per megawattimme legat runt 54 euro, vilket är en tredjedel så mycket som för ett år sedan. Den sjunkande tendensen väntas bestå under de kommande månaderna. I mars förväntas priset sjunka till under 39 euro, i april kommer det att ligga runt 40 och i maj väntas energipriset inte överstiga 44 euro. Våren är en av de bästa tidpunkterna på året för förnybar energiproduktion, som är betydligt billigare. Om prognosen slår in väntas momsen på elräkningen återgå till 21 procent.

Den ökade skattebördan skulle främst påverka de över åtta miljoner abonennter som har fasta avtal på den fria marknaden. För konsumenter på den reglerade marknaden (PVPC), baserad på grossistpriserna med varierad taxa, skulle dock den ökade skatten delvis kompenseras av de lägre energikostnader. Det skriver tidningen El País.

En återgång till en momssats på 21 procent skulle stärka statskassan. Bara under andra halvåret 2021 förlorade staten 502 miljoner euro på sänkningen. Under hela 2022 steg den siffran till 1,3 miljarder, både på grund av den ytterligare sänkningen av energimomsen — till fem procent — och på grund av de stigande elpriserna. Under de första elva månaderna av 2023, som är så långt som statistiken just nu sträcker sig, gjorde staten avkall på ytterligare 514 miljoner euro i momsintäkter.