Frågan om skattehemvist är inte alltid självklar när man flyttar till Spanien. Jag vill fokusera på två olika aspekter som hör ihop: hemvist och ickebeskattning av kapitalvinster när ”Beckham” beviljas.

Alla stater har autonomi avseende fastställelse av skattemässig hemvist.
När en stat, enligt interna skatteregler, fastställer en persons skatterättsliga hemvist resulterar detta i ett obegränsat skatteanspråk, som i sin tur avgränsas till statens gällande lagstiftning. Ett obegränsat skatteanspråk är som namnet antyder obegränsat. Detta kallas beskattning enligt hemvistprincipen.

När en person flyttar från Sverige till Spanien för första gången träder spansk skattehemvist i kraft efter 183 dagars vistelse under ett beskattningsår. Om personen inte har omständigheter som leder till väsentlig anknytning till Sverige, upphör svensk skattehemvist vid utflyttningsdagen. Efter utflytt har Sverige ett begränsat skatteanspråk, vilket innebär att skatteanspråket begränsas till inkomster och tillgångar som har sin källa i Sverige. Detta kallas beskattning enligt källstatsprincipen.

Ofta förekommer det konkurrerande skatteanspråk mellan staterna. För att förhindra dubbel beskattning ingår staterna dubbelbeskattningsavtal. Spanien och Sverige har ingått ett skatteavtal, i syfte att undvika dubbel beskattning.

Enligt artikel 1 tillämpas skatteavtalet när personer är bosatta i den ena eller i båda staterna. Dock måste det enligt litteraturen och vägledning från rättsfall föreligga konkurrerande anspråk innan en stat tvingas konsultera skatteavtalet.
Förenklat kan man beskriva metoden för konsultation av skatteavtalet enligt följande ordning;

Det föreligger konkurrerande skatteanspråk:

1. När det föreligger konkurrerande anspråk fastställs skatterättslig hemvist enligt avtalets regler. Hemvisten måste vara fastställd till en stat för vidare tillämpning av avtalet; detta då avtalet fördelar beskattningsrätten mellan hemviststat och källstat.

2. När hemvisten är fastställd fördelas beskattningsrätten enligt ”fördelningsartiklarna ”mellan källstat och hemviststat. Om dubbla anspråk inte föreligger efter fördelning av beskattningsrätten konsulteras inte avtalet vidare. Om det däremot föreligger dubbla anspråk efter fördelningen konsulteras avtalet, vars metodartikel (artikel 24) då tillämpas för att undvika dubbel skatt.

3. Avtalet tillämpar olika metoder för att undvika dubbel skatt. Metoderna varierar och är beroende av inkomsttyp och utbetalare. I några fall är inkomsten undantagen beskattning i den ena staten, i andra fall avräknar hemviststaten skatt som är betald i källstaten och i några fall måste källstaten återbetala skatt som är betald i hemviststaten.

Föreligger det dubbla skatteanspråk efter flytt till Spanien, skall skatteavtalet konsulteras och hemvisten fastställas enligt avtalets regler. Dessa regler finns i artikel 4.2 och 4.3. Om det inte föreligger omständigheter som leder till väsentlig anknytning till Sverige efter utflytt tillämpas reglerna i 4.2. Dessa regler är tydliga och förutsägbara. Förenklat kan man säga att hemvisten fastställs där man är bosatt, vilket i detta fall är Spanien.

Om det föreligger väsentlig anknytning tillämpas artikel 4.3. Detta är en udda artikel som endast finns i avtalet med Spanien. Sverige hade tidigare en liknande skrivelse i avtalet med Kanada, men den togs bort 1992.

Enligt artikel 4.3 ska hemvisten (när det föreligger väsentlig anknytning till Sverige) de första tre åren efter utflyttningsdagen fastställas genom överenskommelse mellan myndigheterna. Det finns däremot inget krav på att överenskommelse ska uppnås, och enligt propositionen framgår det tydligt att Sverige inte har för avsikt att släppa skatteanspråket.

”Riksskatteverket anser att bestämmelsen i art. IV punkt 3 medför rättsosäkerhet och att den dessutom är ohanterlig från administrativ synpunkt. Verket framhåller också att det för den enskilde måste framstå som otillfredsställande att inte i förväg kunna beräkna sin skatterättsliga hemvist”.

”Den situationen kan alltså uppkomma, att frågan om dubbelt hemvist inte kan lösas utan den skattskyldige kommer att anses ha hemvist i båda staterna”.

”I sådant fall tillämpas avtalet på svensk sida som om den skattskyldige enligt avtalet har haft hemvist i Sverige och inte i Spanien”.

”Spansk skatt som har utgått på grund av att den skattskyldige enligt spansk lagstiftning är bosatt i Spanien får inte avräknas” (Källa: propositionen).

Sverige presenterar inte en förfrågan om överenskommelse avseende hemvisten innan spansk skatt är betald. I de fall man inte uppnår en överenskommelse hamnar ärendet i ett skiljedomsförfarande som slutligen fastställer hemvisten. Detta kan ta flera år och under tiden har den skattskyldige dubbel hemvist och dubbel obegränsad skattskyldighet. På grund av ej fastställd hemvist kan inte skatteavtalets fördelnings- och metodartiklar tillämpas, då dessa artiklar fördelar beskattningsrätt mellan hemviststat och källstat.

Enligt EU-förordningen är varje medlemsstat skyldig att ha en skattelagstiftning som inte utgör ett hinder för fri flytt av kapital mellan staterna. Enligt domar från Europadomstolen är det högst sannolikt att artikel 4.3, som är införlivad i svensk lag, skulle bedömas som diskriminerande och utgöra ett betydande hinder för fri flytt av kapital. Det faktum att man skattemässigt inte kan flytta från Sverige till Spanien när det föreligger väsentlig anknytning är ett uppenbart ett hinder.

När man för första gången flyttar till Spanien kan man ansöka om spansk beskattning enligt källstatsprincipen de första sex åren, (Beckham). Om källbeskattning enligt ”Beckham” (Non Resident Tax) beviljas, beskattar Spanien endast inkomster och tillgångar som har sin källa i, eller är belägna på det spanska territoriet i sex beskattningsår. Samtidigt är personen utflyttad från Sverige och källbeskattas i Sverige, om det inte finns väsentlig anknytning.

Enligt svenska regler har Sverige rätt att beskatta kapitalvinster avseende värdepapper i tio år efter utflyttningsdagen från Sverige. Samtidigt fastställer skatteavtalet (artikel 13.4) att kapitalvinster från värdepapper endast ska beskattas där man är skattemässigt bosatt, vilket är Spanien. Initialt kan detta synas som ett upplägg som leder till ickebeskattning av kapitalvinster som härleds till värdepapper. Personen som beviljats ”Beckham” beskattas endast för spanska inkomster och tillgångar i Spanien. Således skulle reavinstbeskattningen avseende värdepapper falla bort helt, då inkomsten har sin källa utanför Spanien.

Det som många glömmer bort är att det i detta fall inte föreligger konkurrerande anspråk, vilket i sin tur gör att Sverige inte behöver konsultera skatteavtalet. Enligt vägledning från akademisk litteratur och rättsfall baseras en stats skyldighet att konsultera skatteavtalet på dubbla anspråk. Det faktum att personen i fråga (enligt artikel 1) är bosatt i den ena eller i båda staterna är således inte tillräckligt för att avtalet skall tillämpas. Exempelvis kan man vara bosatt i Sverige utan någon koppling till Spanien och då skall inte avtalet tillämpas. Det är med andra ord kopplingen till Spanien som leder till konkurrerande skatteanspråk och som tvingar staterna att konsultera avtalet. Detta då syftet med tillämpningen av avtalet är att undvika dubbel skatt.

Innan man initierar ovan beskrivet upplägg i syfte att uppnå dubbel ickebeskattning rekommenderas det starkt att begära ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Enligt Skatterättsnämnden är rättstillämpningen i ovan fråga inte provat specifikt, därför vore det av stort intresse om frågan utreds.

Skatteverket är tydliga med att Sverige enligt skatteavtalet inte beskattar kapitalvinster från värdepapper efter flytt till Spanien. Skatteverkets ställningstagande förutsätter dock att kapitalvinsten på grund av spansk hemvist beskattas i Spanien. Har man däremot beviljats Beckham beskattas inte vinsterna i Spanien och svensk skyldighet att konsultera skatteavtalet kan då (enligt litteraturen) bortfalla. Efter en längre dialog med skatteverkets rättsavdelning är ställningstagandet att personen inte anses ha spansk hemvist om den beviljats Beckham, trots att personen har vistelse och är bosatt i Spanien. Svensk rätt att beskatta kapitalvinster i tio år efter utflyttningsdagen kommer därför högst sannolikt kvarstå, om man beviljats Beckham.

Ruben Larsen
ruben@hagakapital.com