Politiker brukar anklagas för att vara falska och spela för galleriet. Det är svårt att inte se konflikten mellan Spanien och Storbritannien som ett teaterspel, i ett internationellt perspektiv.

Spaniens nuvarande utrikesminister José Manuel García Margallo är en erfaren EU-politiker och diplomat, med stort internationellt kontaktnät. Samma dag som hans utnämning till minister offentliggjordes blev han gratulerad i Bryssel av en brittisk kollega, till vilken García-Margallo skämtsamt skalderade "¡Gibraltar Español!" (Gibraltar tillhör Spanien). Det gamla slagordet, myntat under Francoregimen, kunde inte uppfattas på annat sätt än ett skämt.

Som spansk utrikesminister måste dock Margallo åberopa Spaniens rätt över klippan. Relationerna med Gibraltar är betydligt bättre än när diktatorn Franco stängde gränsen helt (den öppnades åter först 1982), men med jämna mellanrum uppstår lokala konflikter.

Listan på incidenter är lång. Brittiska kärnkraftsubåtar som lagt till vid klippan, spanska fiskebåtar som trakasserats av brittisk kustbevakning, konstanta smuggeljakter och de regelbundna sabotagen vid den spanska sidan av gränsen. Den som har viss lokalkännedom undviker att köra in med bilen vid ett dagsbesök i Gibraltar. I helgen var bilköerna sju timmar långa för att komma igenom spanska tullen.

Även om de spanska myndigheterna inte medger det officiellt, är den senaste bojkotten ett svar på att myndigheterna på klippan saboterat fiskezoner i Algecirasbukten. De dumpade nyligen stora betongblock med järnrör, som båtarnas fiskenät fastnar i. Detta då Gibraltar hävdar att de spanska fiskarna inskränker på klippans område.

Konflikten är inte bara paradoxal på grund av att den råder mellan två allierade länder. Den är det dessutom då varken Gibraltarborna eller en majoritet av spanjorerna på andra sidan gränsen önskar en ändrad status. Gibraltarbornas levnadsstandard är måndubbelt högre än den i exempelvis La Línea och tusentals spanjorer livnär sig på den brittiska kolonin.

Det är svårt att se en lösning på konflikten, så teaterspelet lär fortsätta åtskilliga akter fler. Under tiden gör man bäst i att parkera i La Línea, även om det bjuder emot!