Den nya lagen är en utveckling av den tidigare från 2007 om de Historiska minnet och är kontroversiell. Lagen om det demokratiska minnet har fått utstå kritik från flera håll. Partier på vänsterkanten, som katalanska Esquerra Republicana de Catalunya samt offer för Francoregimen anser att lagen är otillräcklig. Samtidigt kritiserar högerpartierna både lagen i sig, samt att den gick igenom tack vare en överenskommelse med det baskiska partiet EH Bildu, som de likställer med terroristorganisationen ETA.

Här är de tio viktigaste punkterna i den nya lagen.

1. Staten ska söka efter försvunna
Staten tar på sig ansvaret att söka efter de omkring 114.000 personer som försvann under inbördeskriget och diktaturen och som fortfarande saknas. Det innebär bland annat att staten ska upprätta en karta över lokaliserade kvarlevor, samt skapa en DNA-bank för att kunna identifiera kropparna.

2. Ogiltigförklarar Francoregimen
I och med den nya lagen blir Francos regim samt domstolsväsen officiellt ogiltigförklarade. Det innebär att offren har möjlighet att få ett officiellt erkännande och upprättelse för de brott de utsatts och/eller dömts för.

3. Den humanitära rätten står över lagen om amnesti
Lagen avskaffar inte lagen om amnesti från 1977. Däremot så kommer alla spanska lagar, så även lagen om amnesti, i och med lagändringen att tolkas och tillämpas i enlighet med den så kallade internationella humanitära rätten. Denna rätt verkar till att skydda både civila och stridande i väpnade konflikter.

Krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmord och tortyr kan enligt den humanitära rätten inte vara föremål för amnesti.

4. Studie av brott mot mänskliga rättigheter
En kommission ska tillsättas för att undersöka kränkningar av mänskliga rättigheter som kan ha begåtts även 1978–1983, det vill säga även efter Francos död och i inledningen av demokratin i Spanien.

Regetingspartierna PSOE och Unidas Podemos hade kommit överens om att utredningen skulle röra åren 1978–1982. EH Bildu och Más País fick studien utökad till 1983. Detta för att utredningarna även ska omfatta perioden då gruppen GAL bildades. GAL, Grupos Antiterroristas de Liberación, var en underjordisk antiterroriststyrka som inledde sin verksamhet 1983, på uppdrag av staten under den period som socialdemokratiska PSOE regerade. Även om GAL utgav sig för att vara antiterroristisk så utförde gruppens medlemmar själva terrorism. De kidnappade, torterade och dödade flera misstänkta ETA-medlemmar, varav vissa senare visade sig vara oskyldiga.

5. Åklagare ska utreda brott mot mänskliga rättigheter
En kammaråklagare ska tillsättas och utreda de brott mot mänskliga rättigheter som begicks under Francos statskupp, det efterföljande inbördeskriget och diktaturen.

6. Definition av offer
I den nya lagen fastställs att alla som lidit fysiska-, psykologiska- eller ideella skador, eller vars egendom skadats som en följd av statskuppen, inbördeskriget och diktaturen ska kategoriseras som offer. Det vill säga om skadorna inträffat någon gång under perioden mellan statskuppen 18 juli 1936 fram till att den nya grundlagen antogs 6 december 1978.

Detta inkluderar alla de människor som dött eller försvunnit som en följd av inbördeskriget och diktaturen. Men även andra grupper som lidit skada, däribland HBTQI-personer, människor som tvingats gå i exil och de barn som adopterades bort mot föräldrarnas vilja. Även landets minoritetskulturer och minoritetsspråk som katalanska, baskiska och galiciska ses som offer.

Offren kommer ha rätt till erkännande och gottgörelse från staten.

Den 31 oktober kommer hädanefter vara den officiella dagen för att minnas och hedra offren för statskuppen, inbördeskriget och diktaturen. Datumet sammanfaller med den dag 1978 då Spaniens nya grundlag gick igenom i parlamentet. Den 8 maj utses vidare som en dag för att minnas människor som tvingades gå i exil.

7. Monument byter namn
Den nya lagen innebär att möjligheten att inventera platser med betydelse för det demokratiska minnet ska undersökas. En sådan plats är “Valle de los caídos” (de stupades dal). Monumentet byggdes på uppdrag av Franco för att hedra de soldater som stupat i inbördeskriget. Det var även Francos gravplats fram till 2019. Dalens namn ska ändras till Valle de Cuelgamuros, som är namnet på den dal där monumentet ligger. Dessutom ska staten se till att omständigheterna kring uppförandet av minnesmärket uppmärksammas. Monumentet byggdes till stor del av politiska fångar under Francoregimen.

8. Tillgång till offentliga arkiv
Lagen garanterar gratis tillgång till offentliga arkiv med handlingar från statskuppen 1936 fram till att den nya grundlagen antogs 1978.

9. Läroplanen uppdateras
Läroplanen för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet förnyas. Eleverna ska ges kunskap om förtrycket som pågick under inbördeskriget och diktaturen. Detta för att öka kännedomen om landets historia samt stärka det demokratiska minnet.

10. Adelstitlar avskaffas
Sammanlagt 33 av de adelstitlar som beviljades mellan 1948 och 1978 upphävs.