Resan till Barcelona i januari 2020 var tänkt att utgöra ett terapeutiskt andrum. Den unge svensken hade lidit av mental ohälsa, inklusive ångest och depression, sedan 2017, vilket resulterade i ett beroende av benzodiazepiner och senare kokain. Tanken var att semesterveckan skulle fungera som en form av egenmedicinering innan han återvände hem till Sverige för att påbörja en mer strukturerad rehabilitering. Istället resulterade den i en timme av blodig raseri, skriver tidningen El País.

Den 20 januari 2020 misstänks den åtalade svenske medborgaren ha mördat Héctor Núñez, en man han hade blivit vän med under sin vistelse i Barcelona. Enligt åklagaren stack mannen Núñez 254 gånger, kvävde honom och försökte sedan sätta eld på bostaden för att dölja brottet.

Men detta var bara det första av totalt tre mord. Inom loppet av en timme fortsatte han till Barcelonas gamla stadskärna, där han misstänks ha dödat ytterligare två personer - den 77-åriga Rosa Díaz och 52-åriga David Caminada.

Den åtalades far befinner sig i Barcelona under rättegången och har försökt förklara att hans son lider av mental ohälsa och borde placeras på rättspsykiatriskt sjukhus, istället för i fängelse. Rättegången har varit turbulent, då den åtalade förnekat anklagelserna men samtidigt har uppvisat ett instabilt beteende. Han har bland annat hävdat att den ryska underrättelsetjänsten KGB på något sätt varit iblandad i händelserna.

Under sina mer än tre år i häkte har den åtalade flyttats fem gånger mellan olika fängelser på grund av sin extrema aggression, inkluderat ett tillfälle när han attackerade fem anställda. Enligt experter lider mannen av antisociala störningar och brist på empati, egenskaper som präglar hans syn på världen och relationer med andra. Trots mannens medicinska historia i Sverige, har varken de spanska eller svenska experterna kunnat identifiera en allvarlig psykisk sjukdom, som psykos, som skulle kunna förklara hans beteende.

Den åtalade uppges ha förbjudit sin advokat att använda psykisk sjukdom som försvar. Detta trots att frågan om hans mentala hälsa blivit en central del av rättegången, särskilt med tanke på att en opartisk psykiatrisk utvärdering konstaterat att mannen inte lider av någon allvarlig mental sjukdom som skulle ha påverkat hans beteende den dag då morden skedde.