Det första reformförslaget röstades ner i februari efter att ett av initiativpartierna, Junts per Cat, i sista stund funnit att amnestin inte var heltäckande. Det justerade förslaget, som syftar till att bemöta försök från flera utredningsdomare att ställa bland andra Carles Puigdemont inför rätta, antogs nu med 178 röster mot 172. De som röstade emot var högerledamöterna från PP, Vox, Coalición Canaria och UPN.

Lagförslaget ska nu behandlas i senaten och Partido Popular har för avsikt att fördröja processen så mycket som möjligt. Grundlagen fastställer dock att behandlingstiden inte får överstiga två månader. Efter att den som väntat röstas ner går reformen tillbaka till parlamentet, som trots senatens nekande kan anta lagen i en ny omröstning. Den väntas sålunda träda i kraft i slutet av maj.

Amnestin uppges beröra omkring 400 personer som dömts eller riskerar att dömas för olika brott som begåtts sedan självständighetsprocessen drog igång 2011. De flesta är katalanska separatister av olika slag, men ett flertal kravallpoliser som ingrep i samband med den olagliga folkomröstningen den 1 oktober 2017 slipper också åtal.

Slutligen är amnestilagen inte fullt så omfattande som framför allt Junts per Cat önskade sig. Den omfattar exempelvis inte familjen Pujols misstänkta korruptionsbrott och inte heller skonas den tidigare talmannen i regionparlamentet Laura Borràs, som tvingades avgå efter att hon belagts med ämbetsförbud för förskingring.