Allra första gången på året som jag får en slags vårkänsla brukar vara i samband med mandelträdens blomning redan i slutet av januari. Här är det ju alltid någonting som blommar, men mandelblomningen är en sådan speciell milstolpe som dessutom inträffar relativt tidigt på det nya året, att det känns som ett slags startskott på den spirande våren. Högsäsongen för mandelblommen är visserligen över, men här och var kan man ännu njuta av dem, särskilt om man åker några hundra meter upp från havsnivån.

Nästa milstolpe för våren är för mig “Día de Andalucía”, Andalusiens dag som vi firade i veckan som gick, nämligen den 28 februari. I ärlighetens namn brukar jag inte fira i ordets verkliga bemärkelse, däremot så är det en perfekt dag att ge sig just ut i den andalusiska våren och insupa grönskan, nytt ljus och nya dofter. Det har varit kallt i veckan, men solen har skinit, idealiskt för vandringar.

Höjdpunkten på våren är Semana Santa, påsken, som i år infaller mellan 2 och 10 april. På Costa del Sol utgör den egentligen starten på sommaren, stränder och strandrestauranger har iordningställts och öppnar och denna vecka är det högsäsong på Costa del Sol. Dock är det inte alltid som det är varmt tillräckligt för att lägga sig i en solstol iklädd bikini. Däremot kan man alldeles säkert äta lunch utomhus utan ytterkläder. Så länge det inte regnar förstås.

Precis som i Sverige så gick startskottet för den meteorologiska våren 1 mars, alltså i onsdags. Med det följer normalt att vädret går från kallt och torrt, till varmare och fuktigare. Även om jag tycker det kalla, torra vädret är underbart, längtar inte minst min hud efter högre luftfuktighet.

Förra veckan var ju faktiskt betydligt varmare, eller nej, egentligen rörde det sig nog bara om fyra graders skillnad dagtid, men känslan var att skillnaden var stor - som den mellan vinter och vår. Vi raljerar gärna om det att “prata väder”, som om man inte hade något annat att säga. Men visst är det intressant?

Särskilt intressant har jag tyckt sedan jag flyttade till Spanien att lägga märke till hur relativt små temperaturförändringar kan upplevas som enorma och att en viss temperatur inte alls innebär det samma här som i Sverige. Inte bara i jämförelse med övriga temperaturer alltså utan känslan av den.

Exempelvis är 13 grader en sådan gräns som jag ofta lägger märke till. I Sverige är 13 grader en ljummen temperatur. Här är den bitande kall. En annan nivå som man kan råka ut för på försommaren är när kvällstemperaturen om man sitter på en uteservering precis vid havet, sjunker till 23 grader. Då fryser man. Det skulle man ju aldrig göra i Sverige.

Nåväl, det om detta. Men även om väderkartan för Spanien hemma i Sverige visar ett varmt land även på vintern, är känslan alltså helt beroende av den exakta temperaturen i varje stund. Och så klart vilken typ av vind som blåser.

Sakta men säkert blir det även ljusare, ett annat säkert vårtecken. Även om vi här aldrig befunnit oss i det djupaste mörkret, märker och uppskattar man skillnaden. I veckan som gått fanns ännu en svag ljusstrimma på himlen i väster så sent som klockan 20. Och det är ljust när jag öppnar sovrumspersiennerna på morgonen vid klockan åtta.

Officiellt är det inte vår förrän 20 mars - det gäller ju för hela norra halvklotet och rent praktiskt innebär det att natten och dagen är ungefär lika långa, tolv timmar var. Där kan man alltså nästan säga att vi redan befinner oss på Costa del Sol. Sommartiden får vi vänta på till söndag 26 mars då man precis som i Sverige skruvar tillbaka klockan en timme.

Det är inte bara mandelträden som blommar på våren, mimosan och en mängd vilda blommor förgyller de klorofyllgröna grässluttningarna. Just gräset är ett annat vårtecken. Den tidiga våren är i teorin den grönaste tiden på året, förhoppningsvis har det kommit regn och naturen känns levande och lovande. Vi har ju fått en del regn, även om det inte är tillräckligt för att fylla reservoarerna till en tillfredsställande nivå så har det i alla fall givit lite nytt liv till naturen. Min absoluta favoritblommor är Jacarandan, men på dem får vi vänta ett tag till, nämligen till maj.

För oss hundägare finns en stor nackdel med våren och det är processionslarverna som nu börjar visa sig, främst i områden med tallträd. Detta fenomen begränsar promenadstråken kraftigt och gör att vi måste vara extra uppmärksamma, inte minst om vi låter hundarna gå löst. Personligen undviker jag faktiskt helt att åka upp i skogen på berget under våren. Men tänk på att de även finns i städerna!

En annan nackdel är ju pollenhalten, om man är allergiker. Själv brukar jag dock endast ha problem i maj och det är ju ett tag kvar till dess! Här går det att följa pollenhalten i olika spanska provinser vecka för vecka https://www.eltiempo.es

Personligen älskar jag vintern och har inget alls emot att blanda vårkänslorna dagtid med fortsatt kyliga kvällar och en och annan brasa i öppna spisen. Tids nog blir det varmare än jag står ut med och kanske är det så att jag aldrig njuter så mycket av vädret som just denna tid på året för att jag vet att vi för varje dag närmar oss den heta sommaren. Kylan är flyktig och därmed värdefull.

Meteorologerna förutspår en både blötare och varmare vår än normalt med mer regn än vanligt i 15 provinser; Salamanca, Cáceres, Badajoz, Ávila, Guadalajara, Ciudad Real, Kanarieöarna, Huelva, Sevilla, Córdoba, Cádiz, Granada, Jaén, Málaga och Almería. Låt oss hoppas att det är sant!

I följande provinser spås temperaturen under våren bli högre än normalt; Girona, Lleida, Barcelona, Tarragona, Huesca, Zaragoza, Teruel, Castellón, Valencia, Alicante, Cuenca, Guadalajara, Albacete, Murcia, Jaén, Almería, Córdoba, Málaga, Ciudad Real, Toledo och Soria.

För oss som bor på Costa del Sol ser det alltså ut att bli både blötare och varmare än en normal vår. Jag håller tummarna för mycket regn, inte minst med tanke på den värmebölja och torka som väntar till sommaren på grund av väderfenomenet El Niño.

Källa: https://espanadiario.tips