Rekordresultatet uppnåddes främst tack vare den Europeiska centralbankens kraftiga räntehöjningar under det senaste året. Detta då bankerna generellt ökade sina utlåningsräntor i betydligt högre grad än räntorna på kunders kapital.

Finanstidningen Cinco Días skriver att i väntan på redovisning från Unicaja har de fem övriga spanska storbankerna noterat en inhemsk vinst på 11,4 miljarder euro. Det är en ökning med 52,8 procent jämfört med förra året och utgör nästan hälften av den totala vinsten.

Bankernas rekordresultat och de utmaningar den spanska ekonomin ställts inför, orsakade av kriget i Ukraina och stigande räntor, har motiverat regeringen att införa en särskild vinstskatt för banksektorn. Den var från början temporär för två år ser nu ut att bli permanent. Under det första året betalade dessa fem banker drygt en miljard i extra vinstskatt, en summa som förväntas öka till cirka 1,4 miljarder i år.

Trots banksektorns protester mot skatten och rättsliga överklaganden befinns regeringen ha vunnit folkopinionen och banksektorn har accepterat att skatten kommer att bestå. Bankerna kräver dock fortsatt vissa ändringar för att undvika påstådd diskriminerande karaktär.

Banco Santander redovisar de högsta vinsterna för förra året, på 11.076 miljoner euro, vilket var en ökning med 15,31 procent. Det är första gången banken överstiger den symboliska tiomiljardersgränsen. BBVA följde efter med en vinst på 8.019 miljoner euro, en ökning med 22,25 procent. CaixaBank, som har den största affärsvolymen i Spanien, rapporterade en vinst på 4.816 miljoner euro, som var ökning med hela 54 procent.

Trots en förväntad måttlig tillväxt i år väntas den spanska banksektorn öka sina marginaler ytterligare. Med en fortsatt stark intäktsökning, särskilt under första halvåret, och en kontroll över kostnaderna förväntas räntemarginalen öka ytterligare, efter en ökning med 19,8 procent till 83.4 miljarder euro 2023. Enbart i Spanien sköt denna siffra i höjden med 44,1 procent till 27 miljarder euro, främst tack vare effekterna av ECB:s penningpolitiska förändringar.

CaixaBank redovisar den högsta differensen mellan insättningskostnader och låneintäkter (3,58 procent), följt av Santander (3,46), BBVA (3,42), Sabadell (3,2) och Bankinter (3,0).