Ceremonin var lika sparsam som spänd, då både den tidigare regeringschefen Mariano Rajoy, talmännen i parlamentet respektive senaten Ana Pastor och Pío García Escudero samt avgående justitieministern Rafael Catalá, alla PP-medlemmar, var tvungna att bevittna maktskiftet. Den ende som log på de officiella fotografierna var kung Felipe VI.

Sánchez valde att lova framför att svära eden och för första gången i modern tid fanns varken crucifix eller bibel vid bordet, utan endast författningen, uppslagen vid artikel 62 som reglerar utnämningen av regeringschefer.

Aldrig tidigare har ett maktskifte skett i Spanien genom misstroendevotum och heller aldrig med så kort varsel. Pedro Sánchez vann misstroendeomröstningen endast en vecka efter att denna registrerats i parlamentet och han har bara några dagar på sig att forma sin nya regering. Den ska hålla sitt första ministermöte fredag 8 juni. Vid sidan av de framtida ministrarna är det även oklart hur länge Sánchez har för avsikt att regera. Mandattiden går ut i juni 2020.

Pedro Sánchez Pérez-Castejón är 46 år gammal och den förste spanske regeringschefen vars parti ej har störst representation i parlamentet. Faktum är att han nu kommit till makten med det lägsta antalet ledamöter, 84, som socialistpartiet någonsin haft. Inte ens Sánchez själv har en plats som parlamentsledamot, då han tvingades göra avkall på denna 2016 efter en palatskupp där det gamla gardet inom PSOE pressade bort honom från posten som partiledare.

Sánchez har vunnit två primärval inom PSOE. I det första, 2014, besegrade han Eduardo Madina och José Antonio Pérez Tapias och blev sålunda ny partiledare efter Alfredo Pérez Rubalcába. Han tog över PSOE då partiet hade 110 ledamöter i parlamentet, men vid valet i december 2015 rasade socialisterna till 90. Detta främst beroende på att Podemos tog sin i i parlamentet med 71 mandat.

Under de tumultartade månader som föregick nyvalet i juni 2016 försökte Sánchez få igenom en koalitionsregering tillsammans med Ciudadanos, men den röstades ned av både Partido Popular och Podemos. Vid nyvalet rasade PSOE ytterligare till nuvarande 84 platser plus en ledamot från Nueva Canarias.

Det var när Spanien stod på tröskeln till ännu ett nyval, som skulle ha hållits i mitten av december, som det gamla gardet inom socialistpartiet manövrerade för att tvinga bort Sánchez från ledningen. Sedan lade socialistledamöterna ned sina röster i oktober för att släppa fram Mariano Rajoy för en ny mandatperiod som regeringschef.

Denna palatskupp väckte heta känslor hos de socialistiska gräsrötterna, som upplevde att partiets svikit både sina politiska och moraliska principer. Sánchez begav sig ut i landet för att vinna lokalavdelningarnas stöd och i det nya primärvalet, i maj 2017 som var skräddarsytt för att lyfta fram den andalusiska regionalpresidenten Susana Díaz, vann Sánchez en skrällseger och återtog partiledarposten.

Nu är han landets regeringschef, med en utmaning framför sig som många menar överträffar alla de hinder han hittills lyckats överkomma. Tills vidare har åtminstone hans tidigare största rival inom partiet Susana Díaz lovat honom stöd och lojalitet.