Jag kom till insikt om att den politiska debatten i Spanien har mycket gemensamma med den fotbollsmässiga och att det i båda fallen råder stor brist på objektivitet och gott omdöme. När det gäller fotbollen kan man kanske förstå det eller åtminstone inte bry sig så mycket, men på den politiska fronten leder det till dystra framtidsutsikter.

I fredags deltog jag i veckodebatten på radiostationen Onda Cero Marbella. Efter sändning gick vi ned hela gänget på den intilligande baren och tog några tapas. Där fortsatte den tidigare radiodebatten och växte, från lokala frågor till rikspolitik. Jag deltog, men mestadels som fascinerad observatör.

Det slog mig att oavsett vad som sades hade mina meddebattörer sina åsikter djupt rotade. Det hade egentligen ingen betydelse vilka argument som brukades, de pratade liksom förbi varandra. Och då var de flesta i sällskapet journalister, som förväntas ha en större objektivitet och analysförmåga än andra.

Dagen efter spelades säsongens första "Clásico" i Barcelona mellan Barça och Real Madrid. Det är rivalmötet framför alla andra i Spanien och som vanligt slutade matchen med polemik. Barcelona vann med 2-1, men madridspelare och supportrar ansåg att de ("som vanligt") blivit blåsta av domaren och att de borde ha fått två straffar. Barcelonasupportarna, liksom flera spelare, menar att Real Madrid alltid gnäller på domaren och att Barcelona i sin tur borde ha haft en straff och att Sergio Ramos borde ha blivit utvisad.

Trots att det bara spelats en och samma match, är tolkningarna vitt skilda beroende på vilka ögon som sett den. Samma sak gäller politiken i Spanien, med den förvärrande omständighet att det i det senare fallet har allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser för oss alla.