Amnestilagen som behandlas i parlamentet har till syfte att benåda händelser relaterade till den katalanska självständighetsrörelsen från 1 januari 2012 till och med den 13 november 2023. Det första förslaget röstades dock ner i parlamentet den 30 januari, efter att katalanska Junts per Cat precis som högerpartierna PP och Vox röstat emot. Anledningen var att Junts i sista stund ville utvidga amnestin så att den omfattar även misstänkta fall av terroristbrott och landsförräderi. Orsaken till detta var i sin tur nya åtalspunkter som presenterats av utredningsdomare mot i första hand den flyende före detta regionpresidenten Carles Puigdemont, som representerar just Junts per Cat.

Regeringen och dess stödpartier hade redan kommit överens om att amnestilagen skulle omfatta eventuella terroristbrott, med undantag för de som "uppenbart och direkt" orsakat "allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter”. Detta för att respektera artikel 2 och 3 i den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och undvika att amnestilagen senare ogiltigförklaras av EU-domstolen.

Det styrande separatistpartiet i Katalonien ERC kritiserar Junts hållning och menar att lagförslaget som var föremål för omröstning är tillfredsställande och framför allt garanterar att det inte bromsas i högre instans. Nedröstningen innebär att parterna åter måste sätta sig vid förhandlingsbordet och presentera ett eventuellt nytt förslag inom en månad. Regeringspartiet PSOE har aviserat att det inte kommer att acceptera fler utökningar av amnestin, men Junts hotar med att stjälpa regeringen om de inte får gehör för sina nya krav.