Expertsvar:2018-04-02 09:54:32

Jag är inte bekant med förordningarna i Sverige, men det är som du själv skriver kutym i Spanien att göra två kallelser i samma skrivelse, till bostadsägarstämmorna. Anledningen är att om inte mer än häften av de kallade är närvarande vid den första kallelsen kan mötet ej hållas och detta sker i princip ALDRIG. Om man inte automatiskt hade en andra kallelse, som inte kräver en minimandel närvarande, skulle comunidadmöten i princip aldrig kunna hållas, då det brukar vara en bråkdel som närvarar. Åtminstone på Costa del Sol, där många ägare endast brukar boendet som semesterbostad. Många beslut i en ägarförening kräver däremot kvalificerad majoritet eller till och med fullständig enighet från både alla ägare, för att kunna antas.
Mats Björkman/Sydkusten
2018-04-03 09:26:21
Jo, det är ju så det är – men vad är andemeningen med lagen?
Oavsett om ägaren är ”utlänning” eller bor i en annan del av Spanien och ser lägenheten som en semesterbostad eller en investering, så tror jag de flesta vill att byggnaden ska skötas så bra som möjligt och de vill gärna påverka om de bara kan.
Annat som försvårar är att administratören begär in fullmakt från många boende och blir en stor maktfaktor. Det är omöjligt i Sverige där fullmakt bara kan ges till annan ägare.
Vad säger spanska lagen om detta?
Dessutom försvåras det av att administratören (i vissa communidader?) av integritetsskäl inte lämnar ut kontaktuppgifter till andra ägare, vilket gör det svårt att kommunicera med varandra.
Vad säger spanska lagen om detta?
jn

2020-10-17 01:36:30
Måste man ha årsmöte varje år ? Kan man ställa in det , bara för ordföranden inte vill komma hit ? Läste , att man måste ha årsmöte. Lag på det. och hade man inte det, kunde banken spärra föreningens konton .
torrevieja

2020-10-17 11:01:52
Tror att man ska vara lite försiktig när man jämför med Sverige och begreppet bostadsrättsförening. Bostadsrätt är en ägarform som är unik för Sverige och som egentligen är en medlemsandel i en förening uttryckt i en lägenhet.
Här nere är det via en ägd bostad som man samlas i en samfällighet för att hantera det som är av gemensam karaktär.
AHK55

2020-10-17 11:37:39
Vi har samfälligheter i Sverige också. Det fungerar i stort likadant så frågorna är i hösta grad relevanta.
Vad är tex andemeningen med första och andra "ringningen" med en halvtimme mellan dem? Hela boendedemokratin sätts ur spel, beslut kan tex tas med bara fyra personer närvarande.
Nu har vi ju under pandemin lärt oss att stämmor kan hållas digitalt.
jn

2020-10-17 12:59:52
Skulle rekommendera att ni googlar lagtexten som styr Communityn. Finns bra engelska översättningar. Ni kan då se att ni kan överklaga beslut inom en månad om ni inte deltog eller om ni inte lämnade fullmakt alternativ röstade nej på mötet. Viktiga beslut som väsentligt påverkar ekonomin har man längre tid att opponera sig emot.
KRF

2020-10-17 19:58:12
Frågan är vad andemeningen med lagen är, dvs hur man ska tolka den.
Förhoppningsvis kan en riktig expert svara, Charlotte Andersson (Linguaiuris) har svarat tidigare).
Det gäller hur första och andra kallelsen tolkas, att administratören kan ha hur många fullmakter som helst samt att kontaktuppgifter till andra ägare inte delas ut.
jn

2020-10-17 22:01:27
Kontaktuppgifterna delgavs inte ens mig som ordförande då man hävdar att GDPR inte tillåter detta i Spanien.

Administratören är personligt ansvarig vidare finns det krav på motsvarande en examen för att kunna ta på sig rollen som administratör i en större Community. Ganska vanligt att administratören får fullmakterna. Brukar inte vara något problem. Vill man styra upp fullmakten kan man specificera vad som man vill att administratören ska rösta på varje fråga.

Syftet med första och andra kallelsen är som tidigare nämnts att man ska kunna avhålla ett årsmöte då de är ytterst ovanligt att man uppfyller kraven på närvaro som krävs för första mötet. Varför andra kallelsen har mer mindre strikta krav på närvaro för att vara beslutsför.

Finns många sätt att styra upp årsmötena text som nämnts ovan med tydliga fullmakter. Agenda utsända i god tid innan mötet. Punkter som man önskar beslut på måste stå på agendan och underlag ska vara utsänt innan mötet. Beslutspunkter som kommer upp på mötet får man inte enligt lagen fatta beslut om på innevarande möte utan det måste tas upp på nästa ordinarie eller extra årsmöte mm.

Vill man ha koll och kunna påverka kan man försöka att delta på årsmötena tom ta på sig ordförande rollen om man har tid att prioritera detta tex med en bra administratör så är det ganska ok uppgift som de flesta svenskar klarar som har erfarenheter från BRF eller samfällighets uppdrag i Sverige.




KRF