När jag i höstas bestämde mig för att flytta, lade jag först ut mitt hus till salu och i princip omedelbart började jag även jakten på ett nytt boende. Även om det oftast tar ganska många månader att sälja en fastighet i Spanien, ville jag känna att jag hade en plan för vart vi skulle ta vägen. Jag ville kunna visualisera vårt nya hem både för mig själv och min son. Vara säker på att den förändring jag ville göra, faktiskt var realistisk.

Budgeten var cirka 200.000 euro och vi behövde två sovrum, en stor uteplats, någon form av trevlig utsikt, inte alltför stort renoveringsbehov (dock hade jag heller inga höga krav på att det skulle vara nytt), gemensam pool i området, gärna garage eller parkeringsplats och om möjligt ett förråd. Jag tittade i huvudsak i Fuengirola och Benalmádena med fokus på områdena Torreblanca, Benalmádena Pueblo och Torrequebrada.

Generellt finns inte mycket intressant i den prisklassen. Det ligger dock en del objekt ute och jag klickade dagligen mig igenom Idealista, även en hel del i omkringliggande områden. För att lyckas, gäller det att se förbi fula fotografier och förstå potentialen, då går det faktiskt att “fynda”, även om man måste vara öppen för att släppa en del av önskemålen på listan. Eftersom jag jobbar som mäklare känner jag till områdena väl och kunde med hjälp av Google Maps hitta exakt läge för att förstå på förhand vad som kunde vara aktuellt och ej.

Jag besökte totalt sju lägenheter och en av de första jag såg redan i oktober, blev slutligen den jag signerade köpekontrakt för precis före jul. Vägen dit var dock allt annat än rak. Problemet när man börjar titta på objekt att köpa, innan man har sålt, är ju att det man vill buda på ibland försvinner innan man har möjlighet att göra det. Det kan vara ganska frustrerande.

Samtidigt gjorde det mig mer stressad att eventuellt hamna i ett läge där jag hade en köpare till mitt hus utan att veta vad jag skulle köpa. Att hyra under en period är förstås en väg att gå, men det innebär två flyttar istället för en och hyrorna är både höga och enligt mig, en dålig investering.

Den lägenhet jag tyckte allra bäst om försvann ganska snabbt efter att jag varit där. Den som jag så småningom köpte, försvann också enligt mäklaren. Den låg dock kvar på Idealista och när jag var på väg att stänga min försäljning frågade jag igen om den verkligen var 100 procent borta. Det visade sig att köparna väntade på besked gällande lån och inte hade vågat varken signera något eller betala in deposition.

Efter några dagar var jag redo att köra, men det tog ytterligare nästan en vecka innan jag fått bekräftat att säljaren valde att gå vidare med mig och vi kunde skriva kontrakt. Det var nervöst, samtidigt kände jag i magen att allt skulle lösa sig.

Den 22 december, på ett tåg mellan Ängelholm och Göteborg kunde jag äntligen skriva under kontraktet och göra den första betalningen. Vilken känsla att få det klart precis lagom till jul. Det var verkligen den bästa julklappen!

Så vad blev det då?

Jo, vårt nya hem ligger i västra delen av Nueva Torrequebrada, Benalmádena, på gränsen till Torremuelle. Urbanisationen ser inte mycket ut för världen men jag gillar verkligen läget. Det är 15-20 minuters promenad till stranden, Mercadona ligger på vägen. Min sons skola ligger 2,6 km bort och betydligt närmare än vi har idag. Utsikten från den stora altanen är öppen och vetter mot en grön ravin, bergen och Benalmádena Pueblo.

Just utsikten har jag funderat på mycket. I nio år har jag sett havet varje dag när jag vaknar och jag har varit osäker på hur stor betydelse det har för mitt välmående. Jag tror och hoppas att jag ska klara mig utan det, däremot kände jag tydligt att jag ville ha en öppen vy. Jag behöver vidder för att kunna andas.

Jag får både garageplats och ett stort förråd och faktiskt tre sovrum, dock ganska små så det blir absolut trängre jämfört med där vi bor nu. Men jag får plats med våra möbler, vilket inte gick att ta för givet. Huset är byggt 2004 och det finns visst renoveringsbehov som jag måste vänta med att uppfylla.

Det är englasfönster, ett litet opraktiskt kök med dålig förvaring, ingen diskmaskin och varmvattenberedaren mitt i alltihop, en västvänd terrass som kommer vara olidlig att vistas på sommartid utan markis och sannolikt behöver luftkonditioneringen bytas ut. Men ingenting är akut, så vi bor in oss och känner efter vad som är bråttom och vad som kan vänta. Jag är inte så kinkig. Och jag slipper mögel i badrummen vilket flera andra lägenheter jag tittade på, hade!

Jag tänker nästan varje vaken stund på vårt nya hem. Jag möblerar, köper nya mattor och stökar runt. I mitt huvud. Det är mitt sätt att processa och flytta in mentalt så att jag ska känna mig hemma i det nya, lite snabbare. Jag längtar oerhört efter att få boa in mig och skapa något nytt. Samtidigt är jag lite, lite orolig för att det inte ska kännas mysigt och hemtrevligt. Eftersom den nuvarande brittiske ägaren inte har bott i lägenheten på länge, är den i dagsläget väldigt omysig med endast några få fula möbler.

Detta tillsammans med det faktum att bilderna i annonsen var rätt kassa, är ju dock hela anledningen till att jag har kunnat göra, vad jag själv anser vara ett bra köp. Potentialen är mycket bättre än vad som framgår i annonsen. Som grädde på moset hoppas jag att det inom några år ska byggas en tågstation en liten bit ned på samma gata. Vi får väl se om det blir så. Före detta borgmästaren lovade det innan han förlorade kommunvalet i maj 2023. Men spåret är där och det finns en perfekt plats, så det är knappast en orimlig förväntan.

Flytten ser ut att bli om en månad och jag har påbörjat packandet i hopp om att det inte ska uppstå någon panik. Men det är förstås naivt. Jag har flyttat ett oändligt antal gånger i mitt liv och aldrig har jag inte upplevt känslan av “herregud, hur kan jag ha så här mycket grejer, det tar aldrig sluuuuuuuut, hur ska jag hinna?!”. Denna gång kommer jag dock för första gången i mitt liv anlita en flyttfirma för själva bärandet. Något måste man få unna sig när man är nästan 50!