Det säger ordföranden i riksbanksfullmäktige och tidigare svenske finansministern Kjell-Olof Feldt, som gästade Costa del Sol16 oktober. Drygt 150 personer hade samlats på Marbella Golf Clubför att lyssna på gästföreläsaren i samband medett seminarium om EMU som arrangerades av Unibank.

Kjell Olof Feldt har suttit som ordförande i Riksbanksfullmäktigesedan 1994, en period som sammanfaller med den rekordsnabba ekonomiska återhämtningeni Sverige. Även om han skämtsamt antyder detta i sitt föredragligger han lågt när Sydkusten intervjuar honom på tu manhand.

- Det är naturligtvis både regeringen och centralbanken somhar haft ett ord med i laget, säger Feldt. Han betonar dock att centralbankeni de finanspolitiska frågorna helt är oavhängig regeringen.

Rekordlåg inflation
- Sverige som ekonomi och som nation har gått i genom en seriechocker under 90-talet, konstaterar Feldt. Den stora chocken för näringslivetär att inflationen har upphört. Företag som hade lärtsig att leva i en ekonomi där priserna steg mellan fem och 15 procentvarje år får nu lära sig att leva i en ekonomi därpriserna inte rör sig alls. Svenskarna hade lärt sig att konsumeramycket mer än de egentligen hade inkomster till under 80-talet, tackvare sociala bidrag och generösa banklån. Situationen har nuvänt. Sparandet har ökat och konsumtionen ligger på omkring90 procent av den totala inkomsten mot tidigare omkring 105%.

- De politiska partierna har även gått igenom en chock fortsätterFeldt. Nu tvingas de ta impopulära beslut och att förklaraför väljarna varför skatten måste höjas och bidragensänkas.

Sverige står enligt Feldt just nu inför flera problem. Förstoch främst de stigande löneomkostnaderna. Inom industrin spåsökningen under 1996 bli mellan 5,5 och 6 procent. Det ärmellan två och tre procent mer än i övriga Europa. Tilldetta kommer en stärkt krona som ytterligare försvagar konkurrenskraften.Bägge dessa faktorer gör att exportindustrin räknar med enrelativ försämring av sitt kostnadsläge till nästa år.För att kunna bibehålla det höga överskottet i utrikeshandelnmåste en hög produktivitet upprätthållas. Det kräverrationaliseringar och att kostnaderna hålls nere. Den politiksom förts de senaste två åren och som syftat till att hållaefterfrågan nere måste därför bibehållas äveni framtiden. Då finns det nämligen inget utrymme för atthöja priser.

- Sverige har för närvarande en rekordlåg inflationsnivåsom till och med är nere på noll procent, säger Feldt. Hantror dock att prisökningarna under 1997 och möjligtvis även1998 kommer att stabiliseras kring två procent. Det verkliga testetpå om tendensen i inflationen verkligen vänt kommer dock förstnär efterfrågan på nytt skjuter fart och arbetslöshetensjunker.

Beträffande de nuvarande löneökningarna på omkringsex procent anser Feldt att de inte skapar inflation utan enbart arbetslöshet.

Regeringen nöjd och självgod
Ett annat stort problem är om statsfinanserna definitivt stabiliseratssäger Feldt. - Oavsett om Sverige går med i EMU eller ej såkrävs det att landet bibehåller en låg inflation och lågaräntor. Feldt anser personligen att regeringen är allt förnöjd och till och med självgod med den sanering som hittills uppnåtts.

En allt för stor del av budgetsaneringen har enligt honom baseratspå skattehöjningar. Väsentliga förändringar hardock gjorts i det stora socialförsäkringssystemet, vilket enligtFeldt är nödvändigt.

Förmånsnivåerna i socialförsäkringen och a-kassanhar sänkts, förtidspensioner och föräldraförsäkringsom tidigare låg på 100 procent av den förlorade inkomsteneller till och med ännu högre ligger nu på mellan 75 och80 procent.

Feldt anser vidare att Sverige lever oerhört farligt. Utgiftsandelenav den totala ekonomin är allt för hög. De offentliga utgifternaligger på mellan 60 och 65 procent och den genomsnittliga skattekvotenpå 53 procent. Det gör att den offentliga sektorn är ytterstkänslig för plötsliga förändringar i ekonomin.

-Det är också en förklaring till att statens intäkterökat så snabbt när ekonomin gick uppåt 1994 och 1995.Feldt menar att om

Sverige skall deltaga i ett europeiskt valutasamarbete som innebärekonomisk stabilitet och finansiell disciplin måste landet leva upptill de krav som ställs, oavsett om man väljer att gå medi EMU eller ej. Därför måste de relativt höga skatte-och utgiftskvoterna sänkas.

Vården inte anständig
- Välfärden hotas i samband med att regeringen stramar åtpå landstings- och kommunnivå. Det är oklart hur allvarligsituationen egentligen är inom sjukvården men när det gälleräldreomsorgen och på andra områden så är detutan tvekan så att människor far illa. Vården ärhelt enkelt inte anständig för ett civiliserat samhälle,säger Kjell-Olof Feldt.

Besparingarna på utbildningssidan är ett annat tydligt exempelpå att Sverige för närvarande inte bygger för framtiden,säger Kjell Olof Feldt.

-Sveriges största problem är kanske ändå att deoffentliga utgifterna i dag i allt för stor utsträckning gårtill fel ändamål. En allt för stor del spenderas påbidrag och ekonomiskt stöd. Vad som behövs är störresatsningar på utbildning, infrastruktur samt forskning och utveckling.

Skepsis mot EU och EMU
Det finns en skepsis i Sverige gentemot Europa. Ekonomin föllsamtidigt som Sverige gick med i EU och många förknippade dettamed det nya EU-medlemskapet. EU handlar inte bara om gurkor och jordgubbarutan även om unionens långsiktiga utveckling, menar Feldt. Densvenska regeringen försöker få upp sysselsättningenpå EU:s dagordning för att få den svenska folkopinionenatt inse att EU inte bara handlar om ekonomi.

En annan viktig fråga som Sverige vill driva är miljöpolitiken.

- När det gäller EMU talar de flesta siffror för att Sverigetekniskt sett kommer att kunna ansluta sig år 1998. Frågan ärdock om riksdagen överhuvudtaget kommer att ansöka om medlemskap.Frågan kommer att debatteras om ungefär ett år. Opinionsklimateti Sverige är för närvarande mycket negativt till bådeEMU och EU. Feldt tror dock att allt fler börjar inse att fråganom suveränitet och nationellt självbestämmande på detekonomiska planet sedan länge är en utopi.

Under 90-talet har det tydligt visat sig hur mycket omvärlden spelarin i det som uppfattats som interna ekonomiska angelägenheter. Sverigeär helt enkelt beroende av omvärlden. Om Sverige vill ha ett störredemokratiskt inflytande kan det därför sägas att möjligheternaökar om det bildas ett starkt ekonomiskt samarbete i Europa. Suveränitetstankenflyttas då upp till ett europeiskt plan. Om Sverige förblir utanförden europeiska valutaunionen förlorar vi inte bara möjlighetentill inflytande över penning- och valutapolitiken utan det finns ocksåen stor risk för att de länder som gått med mer eller mindrebildar ett eget kabinett inom EU. De länder som ej är EMU-medlemmarhamnar då utanför viktiga beslutsfrågor. Det gällerkanske inte bara ekonomin utan även allmänna frågor, spårFeldt.

EU-roll på spel
- Om Sverige dessutom tackar nej trots att man ekonomiskt kvalificeratsig kommer till exempel tyskar och fransmän säkerligen inte attvara särskilt välvilligt inställda till svenska förslaginom EU, tror Feldt. Han anser att hela Sveriges politiska roll i EUstår på spel när frågan om EMU debatteras.

Argumentet att Sverige "inte är moget ännu för EMU"håller inte, menar Feldt. Han tycker att det är tack vare EMU-kravensom den svenska budgetsaneringen på allvar inleddes. Om Sverige integår med i valutaunionen nu är det stor risk att kontrollen överden inhemska ekonomin minskar och då blir det kanske för alltidomöjligt att klara kraven till valutaunionen.

- Frågan om Sverige tänker ansöka om medlemskap i EMUhandlar till stor del om hur den svenska folkopinionen kommer att utvecklasig under de närmaste åren, säger Feldt.

Valrörelsen 1988 kommer i hög grad att handla om valutaunionenoch Feldt är orolig för att om regeringspartiet inte har en klarståndpunkt för EMU kommer osäkra väljare hellre attrösta på ett parti som tydligt tagit ställning mot EMU,för då vet de åtminstone vad de får.Mats Björkman/SydkustenTillbaks till början.