Ljuset här kring Medelhavet är inte till direkt nackdel för Jussi. I det finns en särskild klarhet och renhet. Men detta ljus är samtidigt svårt att flytta med hjälp av bara färglåda till ett akvarellpapper.

Det finns samtidigt ett stort mått av mystik i många av hans bilder. Är det den finska molltonen som tränger fram bland trädens stammar? Men klangen är ren, en klang av klarhet där trädens skuggor verkar kontrapunktiskt mot ljuset, och får dessa skuggor att tala till mig.

Eller titta på de vita, solbelysta stränderna som möter havet. Det finns en harmoni när hav möter land, men någon gång bryts den brutalt av någon taggig växt, som tycks ha hämtat kraft ur den döda sanden. Harmonin får inte gå för långt. Inte bli för slätstruken. Inte vara för välkammad. Då speglar den inte längre verkligheten. Är det så konstnären tänkt, medvetet eller omedvetet? Och vad betyder havet? Källan till liv, eller är det längtan? Vad finns där bortanför? Vilka upptäckter kan vi göra?

Ta emot Jussis Light och vandra en stund i hans landskap.

JUSSIS LIGHT med akvareller av Jussi Suominen visas på Club Nórdico 20-24 mars. Öppet mellan kl 11-15. Vernissage lördag den 19 mars kl 19. Välkomna!

Rolf Emfeldt